The day everything changed

The entry to my hospital room
Ingången till mitt rum på sjukhuset

Today marks exactly six months since the birth of our beloved daughter. Like any new parent I can tell you that those months have flown by. There has been tears, crying, sleepless nights and more laundering than I ever thought possible. There has also been smiles and laughter and most importantly, there has always been love. Me and my husband feel eternally blessed for this gift that we waited for so long.

I have scheduled this post to come online at 4.38 am, the time our daughter was born (just in case anyone wonders about the wird hours of the day that I seem to spend blogging).

Idag är det exakt se månader sen vi välkomnade vår älskade dotter till världen. Ett halvår som har gått i ett huj. Månader som har fyllts med skrik, tårar, sömnlösa nätter och ofantliga mängder med byk. Men dagarna har också fyllts av leenden, skratt och viktigast av allt, kärlek. Vår dotter är en gåva som vi väntade länge på, det går inte i ord att beskriva hur tacksamma vi är.

Dethär inlägget kommer att komma upp på bloggen klockan 4.38 på morgonen, samma klockslag som vår dotter föddes.